STARTSIDA

Wien, julen 2021

Vi fick för oss att vi skulle fira jul utomlands och då Per gärna ville till Wien och äta wienerschnitzel så anmälde vi oss till en resa med Rolfs flyg och buss och skulle vara i Wien mellan 22 -26 december. På Wierner staatsoper var det en balett”Eugen Onedin” den 23:e och en opera”Don Carlos” den 25:e. Bägge dessa kvällar var lediga så det passade perfekt. Vi köpte biljetter på relativt braplatser, de kostade 129€ och 159€ styck. Så det var inte billigt! Men så fick vi ett besked från Rolf att resan var inställd eftersom det var för få anmälda. Istället kunde vi åka till Gardasjön eller till Berlin. Men det ville vi inte, vi ville till Wien.

Att flyga till Wien är inte det lättaste. Från Landvetter går det inga direktflyg utan man måste mellanlanda. Skulle man få någorlunda överkomliga priser innebar det en väntetid mellan 6 och 33 timmar på någon av Europas flygplatser, i regel Frankfurt. Vi kom på att man kunde ju köpa två enkelresor, en från Göteborg till Wien och en från Wien till Göteborg och då hittade Helen en resa dit med Finnair, där man mellanlandade i Helsingfors och jag hittade en hem där vi mellandade i Düsseldorf. Väntetiden vid mellanlamdningarna var ca 1,5 tim vilket visade sig vara alldeles lagom.

Den 21:e kontrollerade jag covid-reglerna till Österrike. Det hade i början av december varit total lockdown i 10 dagar, men nu hade manöppnat igen. Men för att få komma in i Österrike behövdes tre sprutor eller två sprutor och negativt PCR-test, inte äldre än 48 timmar. Dessa regler gällde från den 20:e. Jag hade fått min tredje spruta den 19:e, men det hade inte kommit in i mitt vaccinationspass. Så jag åkte in tilltestningen i Borås, men de hade stänkt. Där fanns en vagn där man kunde testa sig för 1200 kr men det skulle inte bli klart i tid. Men jag tänkte att det räckte väl med det pass jag hade och så vaccinatinskortet där det stod att jag fått tre sprutor. Men Helen fortsatte söka eftermöjligheter och upptäckte att man kunde bli testad vid OK-macken innan Landvetter. Vi åkte dit i god tid för vi tänkte att vi skulle kunna få resultatet till telefonen innan vi kom fram till Österrike. Men vi fick besked att man måste visa pappren innan man går på planet och då föll den idén. Så vi åkte och ställde oss i incheckningskön.

Vi hade bara handbagage så jag trodde vi unde checka in med självincheckningen men det gickinte. Fel på apparaten tänkte jag och gick till information för att få reda på om mitt vaccinationspass plus dito kort gällde och det gjorde det. Samtidigt frågade jag varför man inte kunde använda självincheckningen och då visade det sig att vi bokat 22 jan 2022 iställetför 22 dec 2021! Men vi lyckades till det”facila" priset av 5600 kr boka om till samma dag. Och så kom vi iväg.

I Wien hade Helen bokat ett hotell 200 m från operan. Det hette One Motell Opera och ingick alltså i One-kedjan. Men jag fattar inte varför det hette”Motell” för det låg mitt inne i stan och det fanns inga speciella parkeringsplatser. Hotellet var ganska billigt men ändå snyggt och propert. Man msåte dock haandningsmask av typ FFP2 när man var inomhus, de vanliga medcinska maskerna vi har dög inte. En mask av typ FFP2 är en sådan som snickare använder när de slipar för att inte få in slipdamm i lungorna. Denna masken skyddar till en viss grad, men väldigt liten, bäraren från bli smittad till skillnadfrån den vanliga medicinska, som i viss utsträckning hindrar bäraren att smitta andra.Däremot är det inget skydd mot att bli smittad. För bägge typerna gäller att om man har skägg ges inget skydd ö h t. För mig som har astma och dålig lungkapacitet är det väldigt tungt att andas genom dessa masker.

Vi fick ett rum en våning ner i hotellet och med en fantastisk utsikt över 8 st luftkonditioneringsaggregat. Men temperaturn varierade mellan +10° och -4° så någon luftkonditionering behövdes inte. I varje fall var de väldigt tysta. Hotellet bar som sagt väldigt välbeläget. 200 m från operan, 200 m från en stor supermarket där vi köpte vin plus att det fanns massor av restauranger och korvkiosker i närheten. Första kvällen gick vi på en närbelägen wiensk restaurang där ett antal gubbar satt och drack öl och samtalade på den obegripliga wienerdialekten. Jag åt förstås wienerschnitzel, fick faktiskt två stycken och drack Gösserbier. Lilljulafton såg vi en fantastisk balett på Wiener Staatsoper: Eugen Onedin, som baseras på Tjajkovskijs opera med samma namn. Vi hade sett på operan strax innan vi åkte såhandling var aktuell för oss. Det var en fantastisk föreställning, fullt jämförbar medBolsjojbaletten i StPetersburg! Efter baletten tog vi en omväg hem och gick förbi en massa flotta palats, bl a Spanska ridskolan,Hofberg, Palmhuset och någgra till som jag inte riktigt vet vilka de var.

Julafton var det ingen föreställning, vi var trötta och tillbringade stort sett dagen med att se påÖsterrikisk TV. Bl.a. säg vi PippiLångstrump, Emil i Lönneberga och Jonas Kaufman somjulvärd. Kl fem gick vi ut och åt en fantastisk måltid: Tafelspitz på en restaurang och tog sedan en promenad bort tillStefansdomen. Det var massor av folk ute på gatan, mest med ett österländsk utseende. Vigick sedan hem men på kvällen gick vi till midnattsmässan i Stefansdomen. Det var lång kö, men alla kom faktiskt in. Vi satt bakom en pelare och såg inget, men hörde däremot den fantastiska orgeln! Jag smög upp kameran och satte på inspelning. Sedan har jag extraherat ljudet och det kan höras på här.

Var på Wiener Staatsoper och såg Don Carlos av Verdi! Den var inte bra. Dekoren var en svart låda med ett hål upptill som släppte in ljus. Golvets framsidan var upphängd i fyra vajrar och kunde höjas. Sångarna agerade som när förskolebarn uppträder på julspel. Orkesterns partitur var feltryckta, all f var fördubblade. Och ljussättaren sparade pengar och släkte de flesta strålkastarna och gick över till skuggspel i stället. Gå inte och se den! Dessutom satt stolen åt om höfterna och benutrymmet var som på ett gammaldags charterflyg!!

Juldagen gick vi återigen på operan och såg Don Carlos av Verdi men den blev en besvikelse! På Facebook skrev jag så här:

Men annars var det en härlig resa och kan tänka mig att göra om den!

© PER OCH HELEN FLENSBURG 2012